Så dimensionerar och lägger du markkollektor för din värmepump

En markkollektor kan ge stabil och effektiv värme om den dimensioneras rätt. Här får du praktiska riktlinjer för grävdjup, avstånd och yta, samt tips för material, säkerhet och drift. Guiden passar dig som planerar nyinstallation eller vill kontrollera en befintlig slinga.

Vad är markkollektor och när passar den?

Markkollektor är ett horisontellt nedgrävt rörsystem där en köldbärarvätska (brine) cirkulerar. Vätskan hämtar lågtempererad energi från marken och levererar den till värmepumpen. Lösningen används ofta som alternativ till bergvärme när tomten har fri yta och grävarbeten är praktiskt möjliga.

Nyckeln är att lägga rören tillräckligt djupt, med lagom avstånd och inom en tillräckligt stor yta. Då blir marktemperaturen stabil, tryckfallen rimliga och risken för isbildning liten.

Rätt grävdjup – stabil temperatur utan frost

Lägg markkollektorn under tjälzonen för att undvika att marken runt rören fryser och tappar effekt. I stora delar av Sverige innebär det typiskt 0,9–1,2 meters djup, mätt till rörets ovansida. I kallare klimat och lätta, torra jordar kan 1,2–1,5 meter vara klokt. För grunt djup ger lägre inkommande brinetemperatur och risk för markfrost, särskilt efter en lång, kall period.

Förbered underlaget noggrant. Lägg 5–10 cm stenfri sandbädd, placera röret, och täck med ytterligare 10 cm sand innan återfyllnad. Undvik skarpa stenar som kan nöta hål, och håll mjuka böjar med rekommenderad böjradie. Isolera genomföringen in mot huset för att minska värmeförluster och motverka tjällyft vid husgrund.

Avstånd mellan slingor och diken

Håll avstånd mellan parallella diken för att undvika termisk kortslutning, där slingorna kyler varandra. En vanlig riktlinje är 1,5–2,0 meter mellan dikenas mittlinjer. Om två rör läggs i samma dike, separera dem 30–40 cm. Det ger bättre värmeupptag och jämnare temperatur i brinen.

Fördelaren (manifolden) placeras i fördelarbrunn utomhus eller i teknikrum. Dela upp total längd i flera slingor med liknande längd för att få jämn fördelning. Undvik onödiga korsningar och skarpa svängar, och håll koll på minsta böjradie enligt rörleverantörens data.

Hur stor yta behövs? Enkel dimensionering

Markens värmeavgivning beror främst på jordart och fukt. Som tumregel kan du räkna med cirka 10–25 W per kvadratmeter upptagen markyta. Torr sandig jord ger lägre värden, medan fuktig ler- eller moränjord ligger högre. För normal villatomt med blandjord används ofta 15–20 W/m² vid dimensionering.

Ett praktiskt sätt är att utgå från värmepumpens ungefärliga effektbehov vid kall väderlek. Exempel: Behöver huset runt 8 kW effekt, och du räknar konservativt med 15 W/m², krävs cirka 8 000/15 ≈ 530 m² effektiv yta. Ligger tomten fuktigt och tungt kan 20 W/m² vara rimligt, vilket minskar ytan. Blir ytan på tomten begränsad bör du hellre välja fler och längre diken med större inbördes avstånd än att kompromissa med ytan.

Tänk också på rörlängden. Vanlig kollektorslang är 32–40 mm PE-rör. Håll en enskild slinga till cirka 200–300 meter för att begränsa tryckfall och underlätta avluftning. Behövs mer upptagningskapacitet, lägg två eller tre liklånga slingor till en fördelare, istället för en enda väldigt lång slinga.

Materialval och läggning – så gör proffsen

Välj kollektorslang i PE med syrespärr och rätt tryckklass (vanligtvis PN10–PN16). Som köldbärare används etanol eller propylenglykol med korrosionsskydd, inblandad för frostskydd ner till cirka −15 till −20 grader i brinesystemet. Märk rören tydligt och dokumentera dragningen med mått från fasta punkter.

• Planera: Markera diken på tomten, håll skyddsavstånd till dricksvattenbrunn, avlopp och infiltration enligt kommunens riktlinjer.
• Säkerhet: Beställ ledningsanvisning via ledningsägarna (t.ex. Ledningskollen) och spärra av arbetsområdet. Schakta med rätt släntlutning eller spont om det är djupt och lös jord.
• Schakta: Gräv till plan botten. Lägg markduk vid behov, följt av sandbädd.
• Lägg rör: Rulla ut utan vridning, håll avstånd och böjradie. Montera fördelare och genomföringar.
• Återfyll: Täck med sand, därefter befintliga massor. Packa lagervis, lägg varningsband ovanför.
• Fyll och avlufta: Tryckprovning, vakuumfyllning med brine, avluftning och injustering av flöden per slinga.

Placera inte slingorna under framtida hårdgjorda ytor som asfalt eller tjock stenläggning. Marken mår bäst av genomsläpplig yta, gärna gräs, som hjälper fuktbalansen och värmeåterladdningen sommartid.

Kontroller, vanliga misstag och skötsel

En väl lagd markkollektor kräver lite skötsel, men några kontroller förlänger livslängden och håller verkningsgraden uppe.

• Tryck och täthet: Tryckprova kollektorn före återfyllnad och kontrollera brinetryck regelbundet. Fallande tryck kan tyda på läckage eller luft.
• Brinekvalitet: Kontrollera frostskydd och pH. Justera koncentrationen om den avviker från installerad nivå.
• Flöden: Säkerställ balanserade flöden mellan slingor via fördelaren, annars blir vissa delar över- eller underkylda.
• Drifttemperaturer: Följ inkommande och utgående brinetemperatur i värmepumpen. Långvarigt mycket låga temperaturer tyder ofta på för liten yta eller för tätt lagda slingor.
• Ytskikt: Håll ytan ovanför slingorna fri från stora träd och tunga byggnationer. Rötter kan skada rör och träd kan torka ur jorden.

Vanliga misstag är för grunt djup, för liten yta, och för täta slingor. Ett annat är att korsa eller ligga för nära befintliga ledningar. Undvik också att låta diken fyllas med vattensamlingar vid läggning; dränera tillfälligt om marken är blöt, så får du rätt packning och bärighet.

Glöm inte myndighetsdelen: Många kommuner kräver anmälan för installation av värmepump med kollektorsystem. Kontrollera lokala krav och eventuella skyddsavstånd innan du sätter skopan i marken.

Sammanfattningsvis: dimensionera generöst, lägg djupt nog, håll avstånd mellan slingor och satsa på god återfyllnad. Då får värmepumpen stabila brinetemperaturer, lägre elförbrukning och en tyst, bekymmersfri drift under många år.