Rätt fall från husgrund – praktisk guide och vanliga fel

Så skapar du korrekt markfall från husgrunden

Ett välgjort markfall leder bort regn och smältvatten från grunden och minskar risken för fukt och sättningar. Här får du en praktisk guide till rätt lutning, material och arbetsgång, samt vanliga fel att undvika.

Överblick: varför marklutningen är avgörande

Marken närmast huset ska luta bort från fasaden så att vatten inte samlas mot grundmuren. Korrekt lutning avlastar dräneringen, skyddar källarväggar, och förebygger frostskador och dålig inomhusmiljö.

Som tumregel vill man ha en tydlig avrinning de första metrarna runt byggnaden. Samtidigt behöver uppbyggnaden nära husväggen vara dränerande, kapillärbrytande och lätt att underhålla.

Vad räknas som rätt lutning runt huset?

Markfall mäts som höjdskillnad per meter. En vanlig rekommendation är cirka 1:20 närmast huset, det vill säga ungefär 5 cm fall per meter under de första 2–3 metrarna. Därefter kan lutningen plana ut till cirka 1:50 (2 cm per meter), så länge vattnet fortsatt leds bort mot säkert läge.

Håll även säkra nivåer vid fasaden. Låt färdig mark ligga nedanför känsliga material och öppningar. Som riktvärden fungerar ofta:

Minst 150–200 mm från mark till underkant träpanel eller puts som inte är avsedd att stå i stänkzon.
Trösklar, luftningsgaller och sockeldetaljer ska aldrig hamna under marknivå.

Vanliga fel som leder vatten mot grunden

Flera små misstag kan tillsammans skapa fuktproblem. Se upp för följande typiska orsaker:

Sättningar i fyllnadsmassor som gjort att marken lutar in mot fasaden.
Rabatter, kantsten eller plattor som lagts för högt mot sockeln.
Nedlopp från stuprör som släpper ut vatten nära husväggen.
Finkornig jord eller lerhaltigt material närmast fasaden som suger och håller vatten.
Igensatta dräneringar eller saknade kapillärbrytande lager vid tidigare arbeten.
Altaner och hårdgjorda ytor utan fall eller med fall in mot huset.
Tjällyft vintertid som stör tidigare korrekt nivå.

Så åtgärdar du markfallet steg för steg

Planera först, arbeta sedan metodiskt. Så här kan du gå till väga:

Inventera: Mät befintlig lutning med laserpass, rätskiva och vattenpass eller ett slangvattenpass.
Sätt höjder: Markera önskad höjdlina på sockeln och mät ut fall 1:20 de första 2–3 metrarna.
Säkerhet: Lokalisera kablar och rör innan grävning. Använd skyddsskor, handskar och ögonskydd.
Schakta ur: Ta bort matjord och finkornigt material som binder fukt. Rensa 30–50 cm från fasaden.
Lägg geotextil: En separerande duk hindrar att finjord vandrar upp i bärlagret.
Bygg upp lager: Lägg kapillärbrytande makadam (t.ex. 8/16 eller 16/32), därefter bärlagerkross (0/32) i tunna skikt.
Packa: Komprimera varje skikt med padda. Kontrollera fallet löpande.
Ytskikt: Välj grus, marksten eller dränerande dekorsten. För gräsmatta, lägg ett tunt lager matjord längre ut, inte direkt mot väggen.
Hantera vatten: För ner stuprör till dagvatten eller använd utkastare som leder vatten 2–3 meter bort.
Avslut: Sopa, vattna lätt och kontrollera att ytan inte sätter sig ojämnt efter packning.

Vid tunga lerjordar eller dålig infiltration kan du behöva en låg svackdike (swale), brunn eller stenkista längre ut på tomten. Se till att avledningen mynnar där vattnet inte skadar byggnader eller grannar.

Material och uppbyggnad närmast fasad

Närmaste zonen mot huset ska vara både dränerande och lättskött. En beprövad lösning är en 30–50 cm bred sträng med makadam eller dekorsten intill sockeln. Den minskar stänkvattnet och släpper igenom nederbörd till det kapillärbrytande lagret under.

Geotextil: Hindrar blandning mellan jord och bärlager.
Kapillärbrytande lager: Makadam 8/16 eller 16/32 som inte suger vatten kapillärt.
Bärlager: Kross 0/16–0/32 som packas till stabil yta för grus eller plattor.
Ytskikt: Dränerande grus, marksten med fogsand eller dekorsten som inte ligger mot fasadmaterial.

Undvik att lägga matjord, bark eller kapillär aktiv massa mot sockeln. Planteringar bör ha kantavskiljare och ligga en bit från husväggen. Låt även eventuella kapillärbrytande skikt på väggen (fuktspärr, isolerskivor) förbli oskadade när du schaktar.

Kontroll, säkerhet och långsiktigt underhåll

Kvalitetskontroll görs enklast med raka brädor och vattenpass. Kontrollera fall efter varje fyllnadsskikt. Testa gärna med vattenslang att flödet går från huset. Efter kraftigt regn bör inga pölar ligga kvar mot fasaden.

Säkerhet vid grävning: Stå inte i djupa, osläntade schakt. Lerjord kan rasa hastigt.
Skydda dränering: Undvik att köra tung utrustning nära vägg där dräneringsrören ligger.
Stuprör: Rensa löv och isproppar. Se att skarvar är täta och utkastare riktade bort från grunden.
Frost och sättningar: Inspektera vår och höst. Efterfyll och packa där marken sjunkit.
Ytskikt: Borsta tillbaka fogsand i plattbeläggning. Fyll på dekorsten som glider isär.

Om fuktproblem kvarstår trots rätt fall kan dräneringen vara otät eller för gammal, eller så krävs en alternativ dagvattenlösning. Då är det klokt att låta en fackkunnig entreprenör bedöma markförhållanden och systemets funktion.